Mtlja, mtljaaa!
Det smakar konstigt, sur smak eller....

Experiment 2

Som jag hade sagt innan, materialurvalet kan spela en viktig roll för både uttryck och intryck. Vilka känslor framkallar vissa material hos oss?
Oavsett handlar det om konstgjorda eller naturmaterialet vi upplever en viss överraskande. Behaglig eller obehaglig? Det är ett läge som vi alla befinner oss i. Vi är ständig utsatta för vardagliga kontakter med olika material mer eller mindre ombonade.
Att smaka snöre, metall eller trä är helt olika upplevelser.

Experiment

Här är den slutliga modellen. Själva installationen får en annan utseende och påminner om en flotte. Det liknar en brygga men väcker också flera associationer som till exempel en flottande stad bestående av primära och mindre viktiga delar. Det som är närvarande vid första ögonkast är den osynliga hierarkin som finns de emellan. Jag ville testa denna konstruktion och prova hur det verkar i vattnet. Mina förväntningar var inte stora i alla fall. Att metall sjunker i vattnet var det något som jag redan visste men ändå, de andra material bete sig tvärtom. Snöre, trä och frigolit var uppe på ytan och höll hela konstruktionen på något sätt synligt.
Vilket bra experiment!
Jag måste säga att jag inte hade sådana tankar, inte med vattnet i alla fall.

Snöre

Snöre som metafor öppnar nya möjligheter och kan användas på flera olika sätt. Att förbinda eller binda, fläta, hålla ihop är egenskaper som förknippas med snöre och ger den en symbolisk dimension och betydelse. Snöre som jag använde ger en känsla av naturen. En förmåga för återupplevelse av både bilder och tankar finns djup inne i detta material.

Metall ger en känsla av något obehagligt och 0bekvämt.

Det är en annan model, utförd i annat material också. Jag hoppas att det är min slutlig lösning.

Arkitekturen smyger sig på oss obemärkt och formar våra känslor och föreställningar.

Iden att använda ett annat material för modellbyggandet är ett resultat av mina tankar och upplevelser kring platsen. Metall, hårdpressad frigolit, snöre och trä visade sig som både bra material och metaforer. Vad är det som finns så betydelsefull i dessa material? Kan urvalet av vissa material bidra till en klarsyn när det gäller gestaltning?
Min tanke var att skapa en ömsesidig situation och en dialog dem emellan. Jag fastnade helt enkelt för detta. De olika materialen disponerar olika karaktär och känslor och samtidigt säger mycket mer om sig själv än tusentals beskrivningar. Modellen är uppdelad i fyra olika sektioner, behandlad med olika material med syfte att betona skillnader de emellan. Den fungerar som en installation, en trasig apparat i ett sönderfall läge. Det är något som avspeglar en realistisk uppfattning av ett område som länge var utsatt för en ständig exploatering.
Om man analytisk delar detta område i fyra delar så kommer man till en klarsyn om deras relation och karaktär. En ömsesidig relation väcker olika associationer. Jag funderar på någon sort av förbindelse som skulle verka elastisk och samtidigt hålla ihop enheter.
Kedjan?
Nej, det skulle väcka associationer om ofrihet och fångenskap kanske. Kedja som föremål, vad är det? Den ger inte så mycket utrymme för tolkning, inte för befrielse heller. Saker som är förbindande med kedjor är på något sätt fördömda till lydnad.
Jag måste hitta en annan metafor som skulle bli lite mer flexibel. Det måste bli ett annat material med mjukare struktur. Jag funderar på snöre. Det är ett material med ett organiskt ursprung.
En bra kombination som kommer att hitta sin plats och mening bland andra materialet.

Orm!

Min ambition var att göra något med gatans kontinuitet och samtidigt betona de svaga punkterna som bildar en känsla av förvirring. Dessa punkter försämrar gatans frekvens och påverkar alla aktiviteter i området. Varför har jag valt just ormen? Orm som varelse hade och har olika symboliska betydelser i människans historia. Det varierar från kultur till kultur men globalt sett den kan tolkas och begripas både som god och ond. De olika egenskaper som ex: beskyddare, aggressivitet, fara för livet och så vidare förknippas med ormen och skapar en stark, kontroversiell symbol.
Jag hade inte så mycket i huvudet från början. Jag var ute efter en lämplig metafor och ormen kom bara så, som en oväntad gäst. Man är inte medveten om alla sådana ömständigheter som dyker upp mitt i processen. Ormen kom som en viss lösning under modellbyggandet. Det är nämligen så att gatan som sträcker sig från torget påminner visuellt om ormen.
Ormen har inte den avgörande roll i denna berättelse och inte som metafor över huvudtaget. Den fungerar bara som en möjlighet att förbinda gatans splittrade delar till en helhet. Iden att använda ormens kropp var bara i form att bana väg och betona gatans kontinuitet från torget till stranden. Andra metaforer som redan finns i huvudet kommer till ytan i nästa inlägg.

Varför just ormen?

Uh!

En karta över Bengtsfors. Den vita linjen visar ett område som sträcker sig från torget till kanalen . Den kurviga formen väcker flera associationer. En ormformade gata har karaktär av en korridor som förbinder två enheter: centrum och strandområdet.

Gatans kontinuitet är påverkad av flera andra platser där det känns att en annan gata tar över. Det skapar en osäkerhet hos betraktaren, särskilt hos människor som är där första gången. Hur upplevde jag gatan och hela detta område kommer vi att se i nästa inlägg.