Äntligen på bloggen igen.
Bengtsforsresan

Vårt projekt handlar om det offentliga rummet. Syftet är att uppleva, undersöka, provocera, avkoda och gestalta en utvald plats men samtidigt ge sin egen insats till en gemensam omgivning som angår oss alla. Projekt omfattar också en kollektiv bussresa och en egen resa till tilldelade platser i 14 kommuner norr om Gbg (Fyrbodal kommuner). Meningen är att vi besöker alla de 14 platser med korta stopp, bekanta sig på något sätt och nästa vecka göra en så kallad ”privat resa” till sin utvalda plats.
Våran resa var en snabb genomgång som påminner mig om korta turistiska besök till arkeologiska platser med begränsad tid. Man känner sig splittrad och behöver lite tid att samla alla intryck man får under en så kort tid. Vad kan man egentligen uppleva på sådana korta visiter?
Jag anar att våra besök till helt okända platser öppnar möjligheter att betrakta saker med troskyldiga ögon, oberoende av någon påverkan. Många av oss har nästan inget minne från dessa städer, har aldrig varit där.
Man måste helt enkelt öppna sina sinnen och tolka verkligheten på ett konnotativt sätt.
Det skulle bli lite krångligt eftersom man inte har någon information i förväg som handlar om just denna plats. Man känner sig överlämnad till sina egna känslor.
Av de 14 kommuner eller platser som är inbegripna i projektet tilldelades jag mitt i Bengtsfors.
Bengtsfors! Bengtsfors! Bengtsfors!
Är det något konstig med det?
Vad kan man egentligen genomsila ur denna plats? Hur märker man vissa förekomster?
Jag kände mig precis utsatt att gräva ut något som inte syns, inte med vardagliga ögon i alla fall.
Men hur börjar man då?